Kategori: Äta ute

Köttbullsjakten: Del 3

20130719-125402.jpg

Restaurang J i Nacka Strand är alltid värt ett besök. Antingen bara för ett glas i en solstol vid vattnet eller för äta stort som smått. Tillåme kan det vara värt en tur utan att egentligen ha vägarna förbi.

Köttbullarna på J är inte värda en omväg. De smakar bra och tillbehören är schyssta, värda pengarna på lunchen men hade jag fått dem till middag hade jag nog blivit iaf lite besviken. Pluspoäng för vad jag gissar är hemmainlagd gurka och egenrörda lingon, gör alltid stor skillnad för smaken. Minuspoäng för ytan på köttbullarna som kändes uppvärmda istället för nystekta som de borde. Jag va inte missnöjd med mitt val, men nästa gång äter jag nog nåt annat.

Köttbullsjakten: del 2

Helt oplanerat har jag börjat jaga den perfekta köttbullstallriken och det här är andra stället i den jakten. Jag har testat köttbullar med gôtt mos på Bee i Göteborg.

20130609-183301.jpg

Köttbullarna är lite porösa precis som jag gillar bäst. Moset är gott, inget underverk till skillnad från såsen som är grym och tillbehören smakar som de ser ut. Tillsammans är det riktigt bra! Värt att testa om du får tillfälle helt klart.

Pizza på Taverna Brillo

20130604-225456.jpg
Efter hämtpizzan i Bolsena 2011 är detta utan tvekan den godaste pizzan jag ätit. Gå till Taverna Brillo mitt på dagen när det är lugnt. Ta med nån du tycker om och välj en plats du trivs på. Sen är det bara njut och trivsel.

Tango y Tapas

Jag är nyss hemkommen från Gran Canaria och Playa del Ingés som kan vara det konstigaste stället jag besökt någonsin. Det känns bara som att allt är på låtsas. Du som varit där förstår nog vad jag menar. Även om det ibland kändes som att även maten va på låtsas så lyckades jag hitta några guldkorn under veckan. En storfavorit är Tango y Tapas.

Cava och manchego  Patatas med mojo rojoKroketter Skaldjursspett
Chorizitos People

På bilden syns följande: Cava och manchego, saltkokta patatas med mojo rojo, jalapeños med cheddar, spett med räkor, vit fisk och calamares, chorizitos i vitlök och den superhärliga personalen.

 

Calexico’s – Debaser Hornstull

Calexicos Debaser Hornstull

Jag måste ändå säga att jag hade rätt höga förväntningar på Calexico’s sen jag hörde om restaurangen första gången. Jag är relativt nyinflyttad i Hornstull och hoppades på ett bra stammiskök riktigt när. Förra restaurangen, när det var Strand, var ingen höjdare. Det skulle vara burgaren då isåfall och våfflorna på brunchen, men inte så mycket mer än så.

Tyvärr måste jag säga: Men. Det är inte jätteroligt.

Calexicos mat Debaser Hornstull

Än. Och jag säger än för att jag tycker att de har bra förutsättningar. Vanan att ta beställningar från en meny de kan saknas både i restaurangen och i baren. Långkoken måste kryddas mer, salsorna bör vara betydligt starkare (gräddfilen måste ju få fylla sitt syfte också) och maten ska serveras varm. I baren är de skickligare på att kasta glas och snurra flaskor än att ta hand om gästerna och servera alla i sällskapen samtidigt.

Bilderna på Debasers sajt visar inte riktigt verkligheten.  Men jag tror att det kan se ut så snart. Ger dem ett par månader.

New York: Aska

Vi rörde oss mot Brooklyn och närmare bestämt Williamsburg för ett besök på svenskrestaurangen Aska som ligger snett över gatan från Brooklyn Breweries och drivs av kocken Fredrik Berselius. En fredagkväll vid 19-tiden börjar folk röra sig till barerna och restaurangerna och i detta område ser ut att locka fler gäng från reklambyråsvängen än bankkvarteren.

Aska

Aska ligger i ett gammalt garage och ytan delas med en konstutställning. Matsalen ligger längst in i lokalen och även om den ligger avskilt så tränger musiken och sorlet från baren igenom såpass att det är svårt att prata under middags utan att luta sig fram och höja rösten.

Maten

Fredagar och lördagar serveras en tiorätters meny och vi får först en canapé med smak av äpple som aptitretare därefter kommer rätter in i form av en räka där köttet serveras rått och räkans huvud är friterat. Till kom en sallad med rivna rotsaker tillsammans och dressing. Tyvärr är upplevelsen för ögat större än smaken. Ett par ytterligare förrätter serveras utan att lämna några större intryck.

Det skandinaviska temat går igenom både inredning och matlagning och ”enkelt och tydligt” genomsyrar besöket när det gäller både maten och servicen. Alla rätter serveras på lergods och brödet från en djuptallrik med en smörklick efter tallrikens ena kant vilket passar bra in i stilen. Dryckerna till maten består utöver vin även av öl och snaps och går snyggt ihop med det skandinaviska. Både mat och dryck presenteras relativt kortfattat vilket också det knyter bra ihop med den övergripande stilen.

Aska

Upplevelsen

Mellan att rätterna serveras går det ganska lång tid och vi blir stundvis sittande med både tomma vin och vattenglas. Efter en start på maten som passerade utan att lämna något större intryck kommer det ett par riktiga guldkorn på bordet. Exempelvis  pilgrimsmussla i sitt eget skal samt blodpudding med fläsk, äpple och en Ålborg. Därefter får vi fasan för att sedan gå över till grisnacke och spenatblad samt en hängmörad biff med buljong som är kokt på den yttre delen av köttet. Mycket bra!

Till dessert får vi sorbet med grönkål och dill, smaker som vi inte är förväntade oss i dessert men som fungerar riktigt bra. Allt knyts ihop till sist med en hög koppling till Sverige i form av en glass på messmör med bär och nötter.

I samband med bokningen uppger vi de allergier som finns i sällskapet. Trots extra kontrollfrågor under middagen är det två rätter som åker tillbaka ut i köket som uppenbart inte fungerar tillsammans med allergierna. Det är något mycket anmärkningsvärt och direkt farligt om gästen inte är på sin vakt.

Sammanfattning

Kvällen var smakmässigt en berg och dalbana med flera fina toppar men också dalar vilka är de som tyvärr lämnar störst intryck. Ambitionerna räcker inte hela vägen. Jag hoppas att vi besökte restaurangen när köket hade en dålig dag för till de $110 per person så ligger Aska långt ner på listan över restaurangupplevelse per krona. Nästa gång siktar jag in mig på ett par drinkar i baren snarare än ett besök i matsalen.

 

Gästbloggare: Karl Adriansson är 29 år och bor i Stockholm. En hobbykock som samlar Michelin-stjärnor tillsammans med kompisen Anders. Karl har ätit på stjärnkrogar i Stockholm, Berlin, Helsingfors och New York. Totalt har det blivit 9 stjärnor hittills.

New York: Restauranger & barer

En samling restauranger och barer väl värda ett besök when in New York.

The Little Owl

Den lilla ugglan är maten rustik och vällagad. Stället är litet utan att kännas trångt och servicen är bra utan att bli pretentiöst. Menyn består av ett antal kött och fiskrätter som kompletteras med tillbehör i form av grönsaker och potatis och rätterna är enkla att dela i sällskapet. Väl värt ett besök!

The Little Owl

The Spotted Pig

När hemlängtan till Europa gör sig påmind tar du dig med fördel till den brittiska gastropuben The Spotted Pig. Utanför entrén hänger en skylt i form av en prickig gris och på pubens två våningar går kopplingen till England igenom inredningen och stämningen.

Använd armbågarna för att få en plats i baren på övervåningen, där serveras det ostron och andra lite enklare snacks. Räkna med en väntetid på åtminstone en timme för ett bord men det är det värt! Kunnig personal men en genomgående ”det löser vi”-attityd när det gäller allt från allergier och vegan-önskemål till när någon extra ansluter till sällskapet. Missa inte deras Shoestring pommes fritesen med friterad rosmarin som är fantastiskt goda.

August

August

I West Village bland butiker med kläder från olika europeiska modehus ligger restaurangen August med en europainspirerad meny. I restaurangen finns en stor vededlad ugn som en stor del av maten lagas i. När vi passerar igenom restaurangen så kommer vi ut i den inglasade innergården där det känns som att man sitter i ett växthus.

 

 

Brunch i Williamsburg

The StationNew Yorks hipsters återfinns i Brooklyn och då kanske framförallt i Williamsburg. I stadsdelens hjärta ligger The Station och på deras brunch serveras väl tilltagna portioner av fast food som är väldigt vällagad. En portion pannkakor delas bäst på två om inte paltkoma är målet.

Om du är i kvarteren så passa på att svänga förbi Toby’s Estate som ligger i närheten för en kopp kaffe som är bryggd med omsorg. OBS! Kom ihåg att ta med kontanter, vid mina två besök var det ”cash only day” på grund av krånglande wi-fi.

Dudley’s

Vi gled in på Dudley’s på en öl främst för att passa på att låna toaletten. Stället visade sig dock vara så pass trevligt att vi efter den första ölen bestämde oss för att äta söndagslunch där. Rätterna är små, prisvärda och vällagade. Brunchmenyn består till stor del mackor och hamburgare precis som det ska vara. Under tiden som vi satt i bardisken var det flera stycken som kom förbi och hämtade med sig mat genom luckan som finns ut mot gatan. Klart trevligt!

Aquavit

Bra men inte extra ordinärt. Förrätter bättre än varmrätter, picklade senapsfrön till lax en succé. Köttbullarna kan ni skippa, de äts med fördel på Pelikan i Stockholm istället. Aptitretaren med grön ärtsoppa med rökta gröna ärtor var bra. Amerikansk service men med en svensk touch, ”skål” när vinet är serverat och ”tack så mycket” när notan var betald. Kul utan att bli för mycket.

Gästbloggare: Karl Adriansson är 29 år och bor i Stockholm. En hobbykock som samlar Michelin-stjärnor tillsammans med kompisen Anders. Karl har ätit på stjärnkrogar i Stockholm, Berlin, Helsingfors och New York. Totalt har det blivit 9 stjärnor hittills. 

New York: Brooklyn Fare

Brooklyn Fare NY

Efter att ha hängt på låset till bokningen och haft en upptagetton i örat under närmare 20 minuter så fick jag äntligen boka mina två platser. I samband med att vi bekräftar vår bokning två veckor innan besöket får vi också en mindre novell från restaurangen med förhållningsregler där de gör det tydligt att man ska vara i tid, inte vara klädd i flip-flops och att det råder strikt mobil- och anteckningsförbud i matsalen.

Restaurangen

Att det döljer sig en restaurang med tre Michelin-stjärnor bakom de gråa markiserna på 200 Schermerhorn Street känns lite som en överraskning. Brooklyn Fare är en kombinerad matvaruaffär och restaurang i form av Chef’s Table. Som restaurangens namn antyder så är det bokstavligt talat som att kliva in i köket hos kocken och det är långt ifrån den förväntade bilden av en trestjärnig restaurang. Lokalen är liten och helt centrerad kring en stor kvadratisk bardisk där maten lagas på ena sidan, de 18 gästerna sitter efter de andra tre sidorna och hovmästaren står i mitten och serverar maten. De vita dukarna och kandelabrar av silver lyser med sin frånvaro och istället har lokalen inretts med rostfria kyldiskar och hyllor. För att besöka toaletten får man mer eller mindre pasera igenom först garderoben där gästernas jackor hänger och sedan vidare igenom diskrummet.

Brooklyn Fare NY

Maten

En middag på Brooklyn Fare består av 20+ rätter som ska ätas på besökets knappa tre timmar. Det innebär att varje rätt ska klaras av på ungefär 10 minuter. Upplägget för osökt tankarna till scenen från Sällskapsresan där pappan i familjen ska ta alla familjens bilder till liftkortet på samma karta. Skillnaden var dock att det här var allt annat än en stressig upplevelse. Rätterna kommer in i en jämn ström kan nästan liknas vid en trerättersmiddag som flyter ihop på ett mycket elegant sätt.

Under den första akten är det mycket fokus på rå fisk i form av sashimi. Två av rätterna som stack ut var ett ostron tillsammans med ett syltat granny smith-äpple samt rysk kaviar som serverades tillsammans med torskrom. I den andra akten flyttades fokuset till varma rätter, bland annat i form av en halstrad smörfisk med en skiva tryffel och sniglar i ärtkräm. Sista varmrätten och kvällens enda kötträtt var en lammfilé. Middagen avslutades med ett par olika varianter av sorbet, glass och ost.

Sammanfattning

Det är vissa detaljer som går igenom hela middagen. Ärtor återkommer i många av rätterna från den söta ärtsoppan med ett parmesanskum som första rätt till den ärtsorbet med bladguld som en av de sista rätterna. Maten är vackert dekorerad med ätbara blommor som till vissa rätter även bidrar till en örtighet i smaken utöver den estetiska delen för ögat.

Brooklyn Fare NYFör att jämföra med tidigare besök på restauranger med bättre rykte så är Chef´s Table något helt annat. Inredningen är sparsam och enkel och vinmatchningarna är bra men knappast överraskande. Överlag är det egentligen inget som varken är överraskande eller sticker ut bortsett från en sak – maten. Maten står på alla sätt och vis i centrum under kvällen och den behöver ingen extra inramning för att kvällen ska vara komplett. Skillnaden mellan toppar och dalar i upplevelsen är mindre i jämförelse med något av mina tidigare restaurangbesök och hela måltiden består en lång rad utav kulinariska guldkorn. Om man ska tro däcktillvärkaren med den röda boken så ska tre stjärnor innebära att restaurangen är exceptionellt bra och värd en egen resa. Det kan jag kan inte annat än att hålla med om.

Gästbloggare: Karl Adriansson är 29 år och bor i Stockholm. En hobbykock som samlar Michelin-stjärnor tillsammans med kompisen Anders. Karl har ätit på stjärnkrogar i Stockholm, Berlin, Helsingfors och New York. Totalt har det blivit 9 stjärnor hittills. 

Bilderna är ärligt lånade av NY Times, NY Daily New och White Spaces.

Köttbullsjakten Del:1

Jag gör jättegoda köttbullar. Min mamma gör jättegoda köttbullar. Min mormor gjorde jättegoda köttbullar. Min referensköttbulle är tydlig (porös, bra yta och mellanstor) och jag vet vad jag vill ha till när jag beställer köttbullar på krogen.

Sen ett par år tillbaka har jag, helt oplanerat, börjat jaga den perfekta köttbullstallriken. Nu tänker jag dela med mig och först ut är Restaurang Pelikan på Blekingegatan i Stockholm.

20130323-165331.jpg

En av favoriterna helt klart. En aning stora och bleka bullar och köpegurka är det enda jag kan tycker är mindre bra. Det smakar ingefära om bullarna och smör om moset. Gott!